10 mars 2007

Fjällrädd, fjällräddare, fjällräddast

Igår och i förrgår var jag ledig, så jag passade på att skida ner till Storulvån. På vägen ner var det nollgradigt, sol och vindstilla. Perfekt. Tre och en halv timme tog det, med en timmes fika halvvägs. På vägen hem blåste det upp och mulnade på. Samma sträcka tog då plötsligt sex timmar. Visserligen är det mer uppför mot Sylarna än från, men vinden låg på. Vindmätaren i raststugan i Spåjme (halvvägs) pendlade mellan 10 och 15 m/s. Inte storm, men när det kommer rakt framifrån känns det en del.
För övrigt kom det ett trettiotal fjällräddare hit och skulle sova igår kväll. Därav rubriken. Såvitt jag vet var de oanmälda. Det var skönt att vara ledig när sängplatser åt alla dessa skulle trollas fram. De skulle ha någon övning här idag. Den blåstes dock av fram emot eftermiddagen på grund av dåligt väder. Och detta var alltså för dåligt väder för fjällräddningen, inte för Sveriges Korsordsförbunds årliga picknick.
Annars går det på som vanligt. Har bland annat skottat fram nödutgångarna tre gånger idag.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Pass upp! Vädret i fjällen ska tas på allvar. Kan snabbt ändra karaktär inom en mycket kort tidsrymd.
L-A&Gunnar

Anonym sa...

Ojsan! Klena fjällräddare! : D Menmen. Du är väl skottningsexpert vid det här laget då... Vi hörs!
Kram!
//Maria

Anonym sa...

Nu är vi hemma i Sverige och har upptäckt din blog. Jättekul att läsa och se bilderna. Håller med alla andra att du verkar ha det bra och att du ska vara försiktig med vädret men det är ju du så nog tjatat om det. Vi har haft det kanon med både snö, is, värme och sol. Lägger in blogen som startsida nu. Kram från Mats och Anna-Lena

Jonas sa...

Säga vad man vill om att sitta uppkrupen i en fåtölj på BMC:s bibliotek klockan elva på kvällen, men inte är det kallt och blåsigt iallafall... Lycka är en varm fysiologibok... eller inte... vem vet?